FRÅGOR/SVAR


De flesta människor bryr sig inte om vad som händer med vårt klimat om hundra eller tusen år. Vad kan vi då göra redan i dag för att ge våra ättlingar i nedstigande led en bättre värld att leva i?

Vi kan börja med att bearbeta den aningslöshet som är så utbredd när det gäller kommande klimatförändringar och dess konsekvenser. Vi måste börja förstå vad som sker när vi nu går mot större svängningar i jordens medeltemperatur. Vi har i dag tydligt stigande globala temperaturer med naturkatastrofer som följd, vilket innebär att allt fler människor från regioner nära ekvatorn måste flytta längre norrut för att få en dräglig tillvaro. Just nu befinner vi oss i en värmeperiod på grund av växthusgaserna. När den perioden tar slut, vilket sker inom bara 200–300 år då alla fossila lager är slut, kommer en vändning och då väntar antagligen en ny istid. Detta innebär att vi i de nordliga länderna måste flytta till de varmare länder varifrån alla flyktingar i dag kommer ifrån. Klimatförändringarna är inte ett problem vi kan blunda inför. Allmänheten behöver bli medveten om farorna som väntar, och det måste ske nu.


Har synen på klimatförändringarna förändrats på senare år?

Ja! Klimatalarmisterna på 1980- och 1990-talet varnade för att klimatutsläppen och jordens medeltemperatur ökade, vilket inte alla på den tiden var överens om. I dag delas dock denna insikt av den stora majoriteten av världens forskare, och klimatalarmisterna har nu övergått till att uppmärksamma att förändringarna sker allt snabbare. En anledning till detta är att metanutsläppen tilltar när permafrosten gradvis släpper över stora områden runt Arktis. Jämfört med koldioxid är metan en tjugo gånger mer temperaturhöjande växthusgas. Metanutsläppen kan således innebära en temperaturhöjning på 5–10 grader inom 20–30 år vilket vore förödande för stora delar av mänskligheten.


Hur förbereder vi oss inför klimatförändringarna?

Vi måste börja prata om saken. Vi måste börja tänka igenom konsekvenserna av klimatförändringarna som sker. Stigande temperatur här i Sverige innebär bättre odlingsförutsättningar samtidigt som matleveranser från medelhavsområdena hotas. Politikerna måste börja ta hänsyn till konsekvenserna av den utvecklingen och vidta riktiga åtgärder för att möta både svårigheterna och möjligheterna, och det får inte ta alltför lång tid! Genomgripande förändringar måste antagligen också ske för att säkerställa vattentillgången under de kommande åren. Det gäller att inte drabbas av panik utan hellre försöka vara konstruktiv och handla klokt. Dessutom måste vi alla vara beredda på att radikalt ändra vår syn på en mängd saker för att våra efterlevande ska ha en chans.